Vi pratar ofta om Generation Z som en generation med höga krav på arbetslivet.

Men när man tittar närmare på siffrorna framträder en annan verklighet.

Unga kvinnor mår betydligt sämre än sina manliga kollegor.

Och en stor del av förklaringen finns på arbetsplatsen.

Det här handlar inte om en känsla eller en trend. Det handlar om statistik som är svår att ignorera.

Siffrorna är tydliga

Enligt ManpowerGroups Global Talent Barometer 2026, där arbetstagare i 19 länder deltog, uppger en stor andel unga mellan 18 och 27 år att de upplever måttlig eller hög daglig stress. Rapporten visar också att kvinnor rapporterar högre stressnivåer än män i alla åldersgrupper.

Den globala bilden speglas tydligt i Sverige.

Statistik från Försäkringskassan visar att 46 624 personer var sjukskrivna för stressrelaterad psykisk ohälsa i december 2024. Av dem var 79 procent kvinnor. Antalet har dessutom ökat kraftigt sedan början av 2010 talet.

Det här är inte små variationer i statistik. Det är ett mönster som återkommer i flera studier.

Det händer på jobbet

När unga kvinnor mår dåligt är det lätt att tänka att orsakerna finns någon annanstans. I livet utanför jobbet.

Men arbetsmiljöstatistiken visar något annat.

Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöundersökning visar att kvinnor, särskilt yngre kvinnor, är överrepresenterade i statistik över hot, våld och kränkande särbehandling i arbetslivet. Kvinnor rapporterar också oftare hög arbetsbelastning och mindre möjlighet att påverka sin egen arbetssituation.

Den kombinationen av höga krav och låg kontroll är en av de starkaste riskfaktorerna för stressrelaterad ohälsa.

Det betyder att arbetsplatsen inte bara är en del av problemet. Den är också en del av lösningen.

Den stress som aldrig sägs högt

Stress i sig är inte alltid farlig.

Det som gör stress skadlig är när den inte kan delas.

När människor inte känner att de kan säga att de behöver hjälp. När de inte vågar ifrågasätta en arbetsbelastning eller berätta att något inte fungerar.

En undersökning från If Skadeförsäkring 2025 visar att bara en av fem svenska arbetstagare vänder sig till sin chef när de mår dåligt på jobbet. Nästan en fjärdedel söker inte hjälp alls.

Det betyder att många människor bär sina svårigheter ensamma i organisationer som egentligen är byggda för samarbete.

Och här blir en sak tydlig.

Problemet är inte bara arbetsbelastning. Problemet är om det känns tryggt att prata om den.

Psykologisk trygghet gör problemen synliga

Psykologisk trygghet handlar om något mycket konkret.

Att människor känner att de kan tala öppet.

Att de kan ställa frågor, säga ifrån och be om hjälp utan rädsla för att bli ifrågasatta eller betraktade som svaga.

För unga kvinnor i arbetslivet är den tryggheten inte en bonus.

Den är en förutsättning.

När den saknas blir belastningen osynlig.

Den syns inte i mötesrummen.
Den syns inte i projektplanerna.

Den syns först i sjukskrivningsstatistiken.

Kulturen byggs i organisationen. Modet att tala uppstår i ledarskapet.

Arbetsmiljöverket är tydligt. Skillnader i arbetsmiljö och ohälsa mellan kvinnor och män måste hanteras på organisatorisk nivå. Det handlar om hur arbete organiseras, hur krav ställs och hur ansvar fördelas.

Men det är i vardagens ledarskap som människor avgör om det faktiskt känns tryggt att säga vad de ser.

Det märks i små ögonblick.

När någon säger att arbetsbelastningen är för hög.
När någon ställer en fråga som avslöjar osäkerhet.
När någon vågar säga att något inte fungerar i praktiken.

Hur en chef reagerar i de ögonblicken formar klimatet i ett team.

Och i det klimatet avgörs om människor bär sina problem tyst eller delar dem i tid.

För organisationer som vill skapa hållbara arbetsplatser börjar förändringen ofta med en enkel fråga.

Hur tryggt är det egentligen att tala öppet här?

Den typen av psykologisk trygghet går att både mäta och utveckla mer systematiskt. Trust Go Grow är ett exempel på ett arbetssätt som hjälper organisationer att kartlägga tryggheten i team och omsätta insikterna i konkret ledarskapsutveckling.

För när människor känner att deras röst räknas händer något viktigt.

De börjar säga det som annars hade förblivit osagt.

Och först då kan organisationer börja lösa problemen som annars aldrig hade blivit synliga.

Källor

ManpowerGroup Global Talent Barometer 2026
Försäkringskassan statistik om stressrelaterade sjukskrivningar
If Skadeförsäkring Nordisk hälsorapport 2025
Arbetsmiljöverket arbetsmiljöundersökningen 2024

Vill ni gå från att prata om psykologisk trygghet till att faktiskt träna den?

På Trust Go Grow® arbetar vi med organisationer som vill utveckla psykologisk trygghet i praktiken – genom mätning, workshops och strukturerade samtal i team.

Vill du veta mer om hur det kan se ut i din organisation? Kontakta oss så berättar vi gärna mer.