Det har forskats intensivt om psykologisk trygghet på arbetsplatsen sedan begreppet etablerades på allvar i slutet av 1990-talet. Studierna har kommit från olika länder, branscher och perspektiv. Frågan är om de pekar åt samma håll.

Svaret är ja.

Den mest omfattande genomgången hittills

Forskarna Rebecca Kechen Dong, Xiaomei Li och Hernan Roxas vid University of Technology Sydney samlade och analyserade 990 vetenskapliga artiklar om psykologisk trygghet och psykosocialt säkerhetsklimat, publicerade mellan 2000 och 2023. Det är den mest omfattande genomgången av forskningsfältet som gjorts.

Slutsatsen är tydlig: psykologisk trygghet och psykosocialt säkerhetsklimat på arbetsplatsen är avgörande för medarbetares hälsa och säkerhet — och är direkt kopplade till arbetstillfredsställelse, engagemang och produktivitet.

Det handlar alltså inte om tre separata fenomen. De hänger ihop och förstärker varandra. En medarbetare som upplever psykologisk trygghet mår bättre, engagerar sig mer och presterar bättre. En som saknar den gör det motsatta — och det syns till slut i verksamhetens resultat.

Varför det fortfarande missas

Trots den teoretiska och praktiska betydelsen av psykologisk trygghet visar forskningen att organisationer ännu inte fullt ut förstår fenomenet. En betydande lucka i litteraturen är bristen på konceptuell klarhet kring vad psykologisk trygghet faktiskt innebär i en arbetsplatsmiljö — och en otillräcklig förståelse för dess konkreta effekter på organisationer.

Det är en anmärkningsvärd slutsats. Trots 23 år av forskning och nära tusen studier är psykologisk trygghet fortfarande något som många organisationer hanterar ytligt — som ett värdeord, ett formulär i medarbetarundersökningen eller ett avsnitt i en onboardingpresentation.

Det räcker inte.

Vad som gör frågan ännu mer akut nu

Dong, Li och Roxas är tydliga med att forskningen behöver ta hänsyn till hur arbetslivet förändrats. De lyfter särskilt utmaningarna efter covid — distansarbete, isolering och stress kopplad till AI — som faktorer som gör psykologisk trygghet ännu viktigare att förstå och aktivt arbeta med.

Arbetslivet är helt enkelt mer komplext och mer osäkert än det var när forskningen började. Det kräver mer av organisationerna — inte mindre.

Från forskning till faktisk förändring

Den stora utmaningen är inte att bevisa att psykologisk trygghet spelar roll. Det är bevisat. Utmaningen är att omsätta kunskapen i konkret handling på arbetsplatsen.

Det kräver att organisationer slutar behandla psykologisk trygghet som en attitydfråga och börjar behandla den som en strukturfråga. Det kräver mätning. Det kräver att ledare tränar beteenden — inte bara pratar om värderingar. Och det kräver kontinuitet, eftersom trygghet är färskvara som kräver aktiv uppmärksamhet.

Trust Go Grow® är byggt för just det — att mäta nuläget, träna konkreta beteenden och göra psykologisk trygghet till något som aktivt byggs i teamets vardag. Läs mer på trustgogrow.se

Källa

Dong, R.K., Li, X. & Roxas, H. (2024). Psychological safety and psychosocial safety climate in workplace: A bibliometric analysis and systematic review towards a research agenda. Journal of Safety Research, Vol. 91, pp. 1–19. University of Technology Sydney.

Vill ni gå från att prata om psykologisk trygghet till att faktiskt träna den?

På Trust Go Grow® arbetar vi med organisationer som vill utveckla psykologisk trygghet i praktiken – genom mätning, workshops och strukturerade samtal i team.

Vill du veta mer om hur det kan se ut i din organisation? Kontakta oss så berättar vi gärna mer.